Präktiga utmaningar

Idag ska vi vara ett av de där störiga ekipagen i klunga. De som proppar igen gångbanor, blockerar ett helt fik och fyller luften med konstiga dofter och hög ljudnivå.

Jag är nästan nervös. Tänk att det ska vara så stor grej för mig att umgås med mammor och barn i grupp. Jag har ju liksom tagit klivet över till andra sidan. Förut kunde jag irritera mig på de där grupperna och den plats de upptog. Nu är jag där själv och det krockar i skallen på mig. För jag irriterar mig fortfarande på dem.

Samma sak med gravid- och mammabloggar. Finns det något präktigare?! Man läser så klart det man är intresserad av och det man har behov av och trots att jag själv driver just en sådan blogg, som inte så sällan dryper av präktighet, tycker jag fortfarande att det är den präktigaste typen av bloggar alla kategorier.

Hur kommer det sig att graviditeter och moderskap uppfattas som präktigt? En del bloggare känner det på sig, att nu är präktigheten nära, och vill inte uppfattas som uppblåsta, självupptagna preggos och ber om ursäkt för att det nya upptar var och varannat inlägg. Det är ju inget konstigt med det, att graviditeten upptar det mesta av ens vakna tid för det gör ju det, men ändå kan man inte stå för det riktigt och måste ursäkta sig. Sänks statusen på bloggen om man driver en med inslag av graviditetsnojor, inköp av skötbord och förlossningsrädslor?

En av livets stora frågor antar jag....

I alla fall. "Mina" mammor är himla trevliga och jag behöver lära känna lite folk. Kanske jag kan lära mig slappna av i det här så småningom.