Läste det här: Inser att jag ett och samma fack för sverigedemokratröstare och de som inte ens försöker dela lika på föräldraledigheten. hos den här twittraren, via När du inte orkar ringa en vän.
Vi diskuterade det här så sent som igår kväll, jag och pappan och jag har väl just kommit över eller snarare insett mitt brutala snedsteg. Jag har hamnat i den berömda kvinnofällan. Egenföretagare och ensamstående = dubbelarbetande. (även om det skulle vara värre att vara egenföretagare sambo/maka och dubbelarbetande.)
Eftersom vi har gemensam vårdnad och allt det fungerar bra skulle man ju kunna tycka att vi delar på föräldraledigheten. Om inte minst för att jag ska kunna få igång min ekonomi. Men nu står vi här, inför faktum. Jag få köra dubbelt. Vår situation har liksom fällt skugga över delad ledighet. Totalt. Vi har haft för mycket annat att pussla ihop - relationen, avståndet, resor, ekonomi och det är ju egentligen en sketen ursäkt i sig, men det har helt enkelt varit för svårt att tänka framåt när man inte vet hur det kommer se ut nästa vecka, eller veckan efter det.
Igår var jag vansinnigt besviken, arg och ledsen över det här, men idag har jag accepterat att vår familjesituation inte gör det här särskilt lätt. Han får stå över det vardagliga deltagandet i sin sons uppfostran och uppväxt och jag får driva min karriär på sparlåga och vara den dubbelarbetande ensamstående modern. Och med det menar jag inte att det skulle vara en rättvis fördelning. Att det ena väger upp det andra. Det är snarare den sorgliga sanningen.
De tre månaderna som han är föräldraledig får jag se till att jobba häcken av mig. Och till hösten ska liten börja dagis. Så var det tänkt. Och jag är inte sverigedemokratröstare.
(OBS! Jag inser att den kritiken twittraren utfärdar inte är menad för sådana som oss, men eftersom jag anser mig vara person medveten om jämställdhet tar jag åt mig ändå. OBS 2! Jag håller inte med om liknelsen odelad föräldraledighet - sverigedemokratröstare. För mig är sverigedemokratröstare långt värre.DS.)
Ny blogg!
7 år sedan
Åh, jag försökte skriva ett blogginlägg om det här häromdagen. Tycker inte till 100 % som Sofia men.. det var svårt att formulera så jag skippade hela grejen.
SvaraRaderaÄsch, gör ett nytt försök.
Äsch, det var skitsvårt. Men kort sagt: jag placerar Facebook-bekanta som typ är antifeminister i samma fack som de som är uttalade SD-röstare.
SvaraRaderaBland mina vänner tror jag bara det är ett par som delat "relativt rakt av" på föräldraledigheten och jag tycker förstås om övriga ändå.
Men det är ju det. Skitsvårt alltså. Jag blev mest besviken på att jag inte tänkt på det så mycket som jag hoppades. Nu är det i alla fall diskuterat och vi är nog båda lite förvånade över att det hamnat så mycket i skugga av allt annat.
SvaraRaderaUsch, ja. Det är så himla enkelt att sitta och vara liksom ideologisk. Särskilt innan man ens klämt ut sitt första barn. Och jag fattar att det är skitsvårt för er, däremot kan jag väl ha lite synpunkter på folk som bara måste köpa ett asdyrt hus, stor bil och Thailandssemester och sen skylla odelningen på ekonomin. Men samtidigt, det är ju upp till dem och jag är övertygad om att alla gör som de tror blir bäst.
SvaraRadera