Nu börjar jag bli otålig. Han har suttit sedan 4 1/2 månader, men rulla runt det går inte. Han vägrar. Hamnar på sidan, roffar åt sig det som ligger inom räckhåll och vältrar sig tillbaka på rygg igen. Två gånger har han vänt sig, men det var det.
Jag förespråkar alltid naturens egen gång men nu börjar jag, i ärlighetens namn, bli otålig. Lockar och pockar med läskande, tuggbara vänner över huvudet på honom och skjuter på lite försiktigt, men näe. Vill inte.
Medan andra sjumånaders rullar runt som små virvelvindar ligger han som en pascha och gapar av frustration över att han varken kan ta sig uppåt eller framåt. Jag anar att han går i moderns fotspår. Vill kunna men är måttligt intresserad att lära sig. Vägen dit intresserar icket.
Ny blogg!
7 år sedan
Mmmm, jag känner väl igen det där med DEN inlärningsprocessen :) Alla genvägar mottages tacksamt. För egen del alltså, jag hoppas att Alfons är av ett strävsammare virke.
SvaraRaderaDu får väl skicka ungen till Kina på gymnastläger så kommer han nog hem vig och akrobatiskt fullärd sen :)
Nä, men allvarligt. Klart han kommer lära sig vända sig från rygg till mage. Han kan det garanterat i femtonårsåldern. Troligtvis även när han ska börja skolan.
Puss på er!
Haha, Lowe är likadan! Och Vilgot var det också :) Var glad för det ;)
SvaraRaderaKram till er!
Min unge lärde sig gå innan hon rullade från mage till rygg och tvärt om. Krypning befattade hon sig inte heller med. Nu är hon snart tre år och kan skriva sitt namn på tangentbord, men inte rita en huvudfoting på frihand, och pussla femtiobitarspussel, men inte tala rent. Det finns säkert gott om ungar som gör allt i omvänd (rätt?) ordning.
SvaraRaderaRoligt att höra om andra kids! Ungar med egen vilja. Man kan se det så och då är det ju enbart positivt : )
SvaraRaderaTräningsläger eller inte, jag hoppas han får en något mer enträgen ådra än mor sin.