För andra gången flög vi från Stockholm till Norrlandet. Eftersom jag var så sjukligt nojig över att flyga ensam med L första gången så kanske min erfarenhet kan lugna någon annan. Det verkar ju vara lite av min grej.
Ur miljösynpunkt är det katastrof att välja flyg framför tåg. Men tio timmar tåg förlorar mot en timme i luften när priset är ungefär dubbelt. Dessutom, när man reser ensam med barn och packning som dessutom innebär en vagn, så är tåg ett jäkla slit. Att få på allt innan den stressade SJ-konduktören hunnit blåsa i sin visselpipa är som kniven mot strupen. Sist jag gjorde det stod en vänlig själ med mitt barn i famnen när konduktören tog ton. Med mig på tåget. Det var hjärtat i halsgropen ska jag be att få tala om. Men det gick ju bra.
Det går alldeles ypperligt med en bebis i luften. I alla fall under en timme, som jag provat. Bagaget blir omhändetaget och man har liksom bara sig själv att sköta om resten av resan. Folk är otroligt hjälpsamma också. Det är ideligen här, jag tar honom och vänta ska jag hjälpa. Så fortsätter det även på planet. Värdinnorna verkar alltid väldigt förtjusta i att det är barn med och de ger alltid goda tips och frågar hur det går osv. Och det där med öronen verkar väldigt individuellt. Har ingen erfarenhet av onda sådana, ännu så länge. Napp, flaska eller amma ska ju vara bra mot det i så fall.
Så var det med det.
Ny blogg!
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar