Pesten

Men å, lördag verkar ha ärvt söndags pestighet. Söndagar var min sämsta dag på veckan för inte så länge sedan, men nu verkar det vara lördag sedan ett par veckor tillbaka. Tänker på sådant som varit, sådant som inte finns men står på den långa listan av önskningar och tänker på hur det är. En sån där dag när man bara är så jäkla missnöjd och sur och bitter och trött med tårar i ögonvrån. Mata den dagen med sockertoppar och dalar och du har skapat dig ett eget monster.

Jag är i alla fall nöjd med att sonen imponerar i sin babysitter. Efter en tystare dag kommer nya ljud. Nu låter han som en katt, höga ljud och han kan ta ut nappen med sina händer istället för att den åker ut med sedvanliga salivansamling på golvet. Sen ska han trycka in den i munnen igen och det går ju inte lika bra. Alltid är det fel ände som ska in. Han blir ilsk och verkar undra vad fan det är för fel på den här skitnappen, den satt ju där nyss!

Älskar att betrakta vad han tar sig för det lilla trollet.