Om amning

Det här med att amma på offentliga platser kan jag förstå känns lite obekvämt. Jag tycker själv inte att det är det och ammar var och när Ludwig behöver äta. Men det slår mig att det är väldigt sällsynt på stan. Ammande mammor alltså. Mest syns flaskor med ersättning och jag funderar...Är det en smidig lösning man tar till när man rör sig på offentliga platser eller är det fler som inte kan amma eller väljer att inte amma?

Det kan vara så sjukt slitigt att amma. I alla fall i början innan det liksom sitter i både ungen och dig själv. Och jag har full förståelse för att det knyter sig så att det bara inte går att amma eller att man väljer ersättning. Jag vill inte verka sådär störigt präktig här nu. Jag vill bara berätta mina erfarenheter.

På den här punkten var jag faktiskt bestämd, till skillnad från mitt sedvanliga velande. Jag ville verkligen amma men försökte ta det som det kom och inte stressa fram det, trots en något bestämd behandling av de tidigare så privata ägodelarna på BB. Jag försökte strunta i vad de sa till mig och lät dem dra och pumpa (dock inte utan en svällande irritation och ilska inombords ska tilläggas). Ställa klockan på tre på natten för att krama ur fem ml i en plastkopp?! Nahajdu tack. Jag tog Ludwig till bröstet när det passade oss och vi övade och övade, blev otroligt frustrerade båda två och jag grät och han skrek, men innan vi lämnade BB funkade det i alla fall dugligt.

Vid återbesöket tre dagar senare fick vi träffa en underbar sköterska på SÖS som var specialist på amning. Hon förklarade och jag fick försöka själv. Mjölken sprutade så min klänning var blöt från bröstet ner på magen, tårar och frustration, både jag och Ludwig var genomsvettiga och jag var helt färdig när vi gick därifrån en timme senare, men vilken lättnad det var att få de sista bitarna på plats.

Vid den tiden tog han lång tid på sig. Vi satt säkert i minst en timme åt gången och han ville så gärna men hittade inte riktigt rätt och jag försökte guida honom men oh, det var så svårt. Det var slit, kladd, smärta och frustration, men det var värt det. Nu flyter det så himla fint. Han äter kladdfritt på drygt tio minuter nu.