Om mys

Det här med mys har aldrig legat mig nära i ord, mer i handling. För visst har jag myst och gilla't mycket. Alltid. Men jag har liksom aldrig använt mig av ordet tidigare. I alla fall inte på samma sätt som jag hela tiden slänger det runt mig nu för tiden, i stort sett varje dag. It comes with the kid om man så säger. Herregud så mys allting är. Det är mys på rysnivå. Behgligt rys menas då.

Helgen har i stort sett endast och alena bestått av mys. Mor och far var här och det var restaurangbesök, promenader i höstdunkel, soffmys, bebismys och inte så mycket mys på Drottninggatan inne i stan, men ändå lite mys där med, minus människorna som dräller omkring där. Det är ju rena fördärvet att vistas där under helgerna, men nu var det fler släktingar som var i stan och då stod High Street Shopping på listan och så blev det.

Förutom mys så har mamman klättrat ett steg eller två på självförtroendestegen vad gäller att hänga på stan med bebis. Åka rulltrappor, kryssa mellan smala butiksgångar och två restaurangbesök, varav ett bjöd på amning på stimmigt sushi-hak i Kungshallen, där barnet också bestämmer sig för att bajsa rikligt och rejält. Upp på ryggen med det bara. Byta i vagn har jag alltså gjort för första gången. Kläder och allt. Fasen vad det känns bra. Mys!