Om att älta

Mobiltelefonen är glödhet idag. Fingrarna på väg att knappa in ett meddelande hela tiden. Nummret sitter kvar i tummen. Men jag lyckas avstyra det.

Man skulle så gärna vilja vara en person som la saker från det förflutna bakom sig. Men inte. Älta. Det är tydligen grejen. Å vad jag inte tycker om det. Försöker muta bort det.

Det finns nämligen inte en chans i världen att det jag maler och ältar någonsin kommer komma tillbaka. För det är tydligen det jag vill. Jag vill att något från det förflutna ska komma tillbaka. Tror jag.