Idag är jag fånigt lycklig över den lilla krabaten som ska komma till mig i augusti. Vill, måste skrika ut det. Helst skriva det på Facebook. Trots att jag hatar när folk nuttar och duttar om bebismagar och knarka bebisdoft och det ena med det tredje i sina statusuppdateringar. Och det är trots att jag VET, är totalt övertygad om att jag kommer göra exakt samma sak om några månader.
Idag känns det som om jag är den enda som någonsin gått igenom det här och jag vill tala om hur det är för alla! Stoltsera, posera, vara totalt gravidodräglig!! Kan man få det?! Och varför har ingen talat om för mig att det är så här speciellt att vara gravid?! Att det är det största av det största i livet?! Va, va va?! Alltså jag blir galen av bebislycka! Utropstecknen räcker visst inte till. Hur kan det få vara såhär tyst om hur fantastiskt det är att bära på ett barn och känna hur det bubblar av liv inne i livmodern. Livets moder. Jag tror jag blir religiös.
Förresten, kollar då och då in Katrin Zytomierskas blogg för att se hur det går med hennes Ringo. Och shit vilken mage hon har! Hon ser ju för söt ut ändå, denna ilskbigga. Redo att poppa vilken dag som helst.
Ny blogg!
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar