Vaccinet har rusat i den lilla kroppen i natt. Hög feber hade han och som han ojade sig. Och jag tog modet till mig och tog tempen i rumpan. Nöjd med det. Övervinna rädslor är ju lite av hobby för mig. Det här kanske kan ses som en petitess dock - att ta febern med termometern på det viset. Men jag har verkligen inte sett fram emot den dagen det skulle behöva ske. Det är så mycket jag tänkt kan gå fel när jag ska sätta in den där. Nu vet jag att det inte kan det. Gör det ont säger han ifrån. Det är min filosofi i det mesta.
Jag vet man kan ta den i öra och i armhåla också men har fått för mig att det ger säkrast resultat på det här viset ändå.
Typ det jag hade att upplysa om idag. Efter måndag följer tisdag. Inte mer med det.
Han är förresten bra igen.
Ny blogg!
7 år sedan
åh, jag går också och oroar mig för det där. Nu är gulltussen sju månader, och ännu har ingen tempning behövts.
SvaraRaderaModiga du!
Skönt att han är bättre!
Ja det var lite svettigt där ett tag men sen sa jag åt mig att skärpa till mig. Antar att man gör det när man ser hur dåliga de är och att man faktiskt måste få veta hur det ligger till.
SvaraRaderaDu vågar när det blir dags!