Den duktiga

Så känner man sig lite håglös, omotiverad och allmänt lat. Behöver känna mig duktig, men vad gör man för att fylla duktighetsbegäret när man städade hemmet innan helgen, tvättade och sökte ett ton sommarvik under helgen? Vad finns kvar då? Barnmat, tänker jag. Det är ju en bra syssla. Särskilt eftersom det är mat till L.

Tycker ärligt talat det börjar märkas i plånboken att portionerna blir större, trots att en burk bara kostar en dryg tia. En annan aspekt är att jag inte pallar bära iväg glaset heller. Jag har för långt till returbank (Ska man behöva ha långt till en returbank 2011, va?!). Så om L gillar min mat är det här en win win situation. Åtta rejäla portioner blev det. Potatis, morot och tomat. En något för slät sörja med för mycket rapsolja. Tror inte så mycket på den. Den högra röran är jag mer nöjd med. Den fyllde upp duktighetsbägaren till bredden igen. Fisk, potatis, broccoli, dill och citron. Skulle lätt byta ut det mot den helfabrikerade lasangne som jag stoppat i mig ikväll.

Så. Hej å hå! Duktig duktig duktig! Nu känns det som jag uträttat något vettigt idag i alla fall.

Man kan fråga sig vad det här begäret eller känslan av att vara duktig och få någonting gjort var eviga dag kommer ifrån? Många kvinnor i min närhet är precis likadana som mig.

Jag generaliserar allt för ofta men får jag fortsätta på den inslagna vägen så har jag svårt att se en man ligga på soffan, känner sig lat och bara nääeee, om man skulle ta och dammsuga lite så har jag fått nåt uträttat idag med.