Den här sängen är inte stor nog för oss båda

Klockan var nog halv tre när han ville ha mat. Plockar upp gnällklumpen ur spjälsängen. Jag gör det i sömnen numera. Lägger mig till rätta med honom intill så att han kan äta och jag somna om. Efter ett tag vaknar jag av att han bökar runt och gnäller igen. Klappar, pussar och håller om för att lugna men han fortsätter med sin ritual. Han gör så när han inte kan somna.

Tänker att blöjan är väldigt full, kanske måste byta. Snubblar upp på toa och hämtar handduk, våtservetter och ny blöja, snubblar tillbaka till sängen. Ögonen knappt öppna. Möts av en liten kropp som ligger utsträckt på diagonalen. Armarna uppsträckta.

Det var tydligen jag som var den störande faktorn.