Det var jag värd

Igår var jag ensam från klockan åtta till klockan slog halv tre. Förstår ni hur mycket tid det är?! Det är jättemycket tid. Mer än ett år har gått utan att jag haft en endaste dag för mig själv på det här sättet. Ingen som kräver min uppmärksamhet. Underbart!

Dagen överrumplade mig något och jag hade inte planerat ett endaste dugg vad jag skulle ägna mig åt. Lägga mig i en kärringgrill och tina upp kanske? Jag har ju saknat sommaren så. En promenad och en bastu? Städa? Dricka hela, varma koppar med kaffe istället för de som annars står och blir fisljumna innan jag hinner få dem i mig?

Jag gjorde inte mycket. Vid tiotiden pockade saknade efter den lilla människan på. Sedan läste jag en bok och ett gammalt nummer av Bang. Bra gjort!