tisdag 9 mars 2010

Ur dagbok 2010.01.13

Hon hällde upp vatten i en ynklig platsmugg och serverade mig det 200mg tillintetsägande piller som skulle sätta stopp för fostret att fortsätta växa och utvecklas. Men när jag la pillret på tungan, tog första klunken och slöt ögonen förvandlades det till en 200 kilos stoppkloss. En ångestkloss.
Det gick inte. Jag var inte redo. Det var inte mitt beslut. (...) I tårar. Svettfuktig hand i barnmorskans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar