Att passa på

Innan kaggen blir alltför stor och otymplig har jag bestämt mig för att passa på att njuta av att kunna göra allt som jag gillar att göra. En sådan sak är att ligga på mage och sova. Eller såhär; det bästa jag vet är att rulla över från ryggläge till mage just när jag vaknat. Så såg det ut den här söndagmorgonen, men. MEN. Det sa ifrån. Någonting inifrån sa åt mig att det var ohyggligt olämpligt att ligga på mage och päsa. Typiskt. Redan?