Nybliven mamma rasar

Tänk så hemskt för honom. Tänk om han tog barnet och åkte ifrån dig? Tänk hur det skulle kännas.

Ja, det är ju för djävligt hur den här situationen ser ut, men det är inte något som jag tänker ta på mig skulden för. Vi valde att ha det såhär. Situationen var liksom inte tänkt från början. Vi skulle åt varsitt håll, men nu är det som det är och vi gör så gott vi kan. Hatar förresten den frasen - göra så gott man kan. Den är så förbannat ursäktande. Lam. Som att man egentligen har lite mer att ge.

Tänk så hemskt för honom.

Maj gadd. Kanske har det att göra med vem som sa't. I den roll som den personen har kan man hålla sådant för sig själv, kan jag tycka.

Det är väl klart som f*n att det är hemskt och tråkigt att det är som det är och jag nojar hela, hela tiden för att kontakten, nu när det ändå finns en sådan, mellan far och son ska bli knas. Jag oroar mig till bitar att barnet ska se på sin far och inte känna igen honom. Inte ty sig till honom.

Maj gadd. Men det har att göra med vem som sa't.

Nu när jag ändå håller på att rasa kan jag ju fortsätta med ytterligare några småras.

Flyg vs tåg.
Vad är grejen att tåg kostar tre gånger så mycket som flyg när det dessutom tar åtta timmar längre än flyget? Vi åker tåg och det är ingen lyx man betalar för precis. Hur var det nu med miljön? När ska den ekvationen lösas egentligen? Enda fördelen att åka med de statliga järnvägarna är att de så ofta är försenade att man får en ny biljett tillbaka. Ha!

Kvalitet på barnkläder.
Det är inga stora pengar jag lägger på de små plaggen, det är det inte. Ser inte poängen. Han växer så det knakar och hinner inte direkt slita på kläderna. Men i tvättmaskinen! Det är där slitet sker. Min erfarenhet säger att den stora jättekedjan är sämst på hållbarhet. Inte så förvånande kanske. De så kallade märkesplaggen håller ju någorlunda, förutom att de tappar färg och blir något småluddiga, inte noppiga, bara ulliga, luddiga liksom.
Bäst hittills? Ullared!
Jag vet, jag är lika förvånad.