Vad som händer nedanför naveln....

...det skulle man ju kunna lägga band på sig och hålla för sig själv. Men jag har ändå förlorat så mycket kontroll av mina kroppsfunktioner nu så varför inte bjussa på lite gravvokomik?

På mataffären, i kön med pappan. Han betalar och jag ska pressa mig förbi, mellan honom och kvinnan som står i kassan och betalar på andra sidan om mig, för att packa i slutet av bandet. Tänker att jag nog kan göra mig så liten som det bara går. Det går inte att göra sig liten med en kalaskula 38 veckor stor. Där mitt i min vildaste fantasi om att bli liten och tunn kom den. Prutten. Med bakdelen mot kvinnan i kassan bakom. Åh så himla pinsamt! Jag vet inte om hon hörde, kände eller något av det. Jag fortsatte mot varorna på bandet. Högröd i ansiktet.

Härom kvällen. På en restaurang tillsammans med nya bekantskaper. Jag har inte varit på restaurang på hundra år och njöt verkligen av att få sitta där och äta god mat och ställa de där nyfikna frågorna som man får ställa till nya bekantskaper. Drack en hel del. Lyxade med alkoholfritt, kallt vitt vin (som för övrigt måste vara det onödigaste påfundet eftersom det kunde gå lika bra med flädersaft, men ändå. Lite lyxigt.), tog en juiceig och läskande virgin sea breeze och däremellan en hiskelig massa vatten eftersom hela lokalen var ungefär lika kvav som en ångbastu. Det kräver ett toalettbesök eller så.

Åter igen, det är inte alltid lätt att hålla koll på vad som händer nedanför naveln nu för tiden. Man har inte sett till väninnan där nere på ett tag om man så säger...

I alla fall. Jag pressar ur mig det lilla som numer behagar komma när man är sådär panikkissnödig, torkar mig som man gör och rättar till kläderna. Det är då jag upptäcker att jag torkat mig med min klänning!! Min klänning har alltså hamnat fel sida pappret. Dör på fläcken som "lyser" i skrevhöjd men går ut och låtsas som om ingenting har hänt.

Man får skylla allt på graviditeten. Allt.