Cash Money

Ok, jag erkänner. Jag är gruvligt avundsjuk på de som har pengar. Att kunna planera roliga resor i sommar, att kunna spontanköpa något till sig själv som gör hela dagen ljus och fin, att kunna handla middagsmat utan att hela tiden räkna jämförpriser eller att kunna betala räkningarna i tid och inte behöva låna pengar.

I helgen beklagade sig min vän att hon skulle ha dåligt med pengar hela sommaren. Jobbigt, tänkte jag. Det är ju det. Men sen slog det mig och jag kunde inte vara tyst. En lärare har betalt även på sommaren, visst? Det visade sig att att två redan inbokade utomlandssemestrar och en festival låg bakom den skrala kassan. Med lite bitterhet och så här i efterhand konstaterad avundsjuka slängde jag ur mig att i sådana fall har man faktiskt inte rätt att klaga.

Pengar, när man inte har dem är en vidrig plåga. Det är en mara i natten I tell ya. Jag kräver inget överflöd, inte 30 000 i månaden. Inte alls. Det jag skulle uppskatta nu är att slippa leva på existensminimum eller långt under den som är 8 000 i månaden.

Det är självvalt, men vaffan jag jobbar ju dygnet runt. Nu måste det vända! Snart!