Att ha hela frysen full av bakverk

Inför det stundande ettårskalaset la jag ganska stor möda på hembakat. Dubbelbottnad tårta, chokladkaka, syltkakor och kokostoppar (som iofs pappan låg bakom). Det skulle städas, fixas med ballonger och vimplar, tårtljus och garnering av tårta (ingen prestationsångest av alla piffiga tårtgarneringsbloggar alls..) och present till det lilla barnet. Dagen var väldigt viktig för mig - att han som typ är meningen med livet skulle fylla ett. Hade jag vetat att jag skulle bli en sådan morsa för två år sedan, hade jag med största sannolikhet tänkt att jag var en tönt och en fjant, men det kommer ett inlägg om det senare, var så säker.

Jag är inget vidare på att baka. Skulle vilja vara lika tjenis med bakkonsten som Leila, med det slutar alltid med att jag använder alldeles för mycket smör och flöt, för jag tror att det är vägen fram till en fuktig och härlig tårta. Min blev torr. Först såhär på tredje dagen har bottnarna sugit åt sig av fyllningen. Turligt nog uppskatte L sin första tugga tårta i livet ändå. Han är så tacksam.

Hur som helst, gästerna satte inte ens i sig hälften av godsakerna så nu får det ligga i frysen. Till nästa kalas antagligen, för ett bak av den här dimentionen ger jag mig inte på igen förrän han fyller jämnt. Och med facit i hand kan jag konstatera att jag borde lagt minst lika stor möda på att fira mig själv för att ha klarat av ett år som morsa. En förbannat bra sådan om jag får säga det själv.

Tänkte bjussat på en bild av härligheten, men kamera och dator kommer oh så oturligt nog inte överrens för tillfället.